Jag har inte den blekaste anning om vem som läser min blogg var dag men ni är ett ganska så stort antal vilket faktiskt är kul... hade dock varit skoj om ni som läser lämnar ett litet avtryck så jag vet vem ni är ;)

Har nu på kvälningen varit ute o promenerat en bar runda i byn med två urgoa people!! det var skönt o väldigt välbehövligt!!

Jag hade bestämt mig för att denna blogg inte skulle gå in så mycket på djupet och det gör den inte heller utan jag skrapar bara lite på ytan men ibland tar jag sticket längre in men dock aldrig ända in.... så ni vet ;)

Idag när jag körde in til Lund för min intervju så satt jag o tänkte på de gågna veckorna, det har varit en dimma för mig och jag har inte så mycket minne sen jag blev sjuk den 20 december... men nu känner jag att jag börjar komma upp ur de svarta håll jag pladask föll i... det är en skön känsla att man börjar se ljuset igen!

intervjun gick väl ganska så ok... vi får se om min oflexibla vardag är något som skulle passa dem just nu!

out <3

-1,9 kg har jag tappat den senaste veckan... gött fick min andra stjärna idag =) den är så fin min nya stjärna där på väggen =) jag sitter o beundrar den och känner mig stolt över min prestation och blir enu mer motiverad!!

Ska snart iväg på en arbetsintervju...... *spännande*

keep u update... <3

Göran

Göran är en man som ingen annan och han är BARA min. Jag skulle aldrig i min vildaste fantasi någon sin kunnat önska mig en sådan som honom då jag aldrig trodde jag var honom värd.

Han är värd sin vikt i guld och jag älskar honom över allt annat! Han stöttar mig på ett sätt jag aldrig trodde någon skulle kunna göra, han dömer mig aldrig och finns ALLTID där för mig oavsett. Jag beundrar honom att han orkar!

Han är världens bästa pappa o make!

Jag kan titta på honom och beundra honom, hans personlighet och hans styrka. Han är fin rätt igenom och har ett hjärta av guld. Han är ärlig och rak och skulle aldrig ”ställa in sig” för att passa in. Han anser att dem som inte kan ta honom för den han är kan gå någon annanstans. Jag önskar jag hade lite av hans tankesätt där. Själv gör man allt för att alla ska tycka om en, man vill ju ingen ska tycka illa om en. Men Göran anser att dem som tycker om honom är med honom och någon annan behöver han inte! Så rätt så

Jag får fortfarande efter snart sju år pirr i magen när jag tittar på honom och när han kramar om mig blir jag alldeles varm inombords! Han är min trygghet, min stöttepelare, min bästa vän, älskare och själsfrände! Han är mitt allt…

Barnen som vi delar är världens finaste och dem visar den kärlek vi delar till varandra.

Att vara alla till lags är inte de lättaste och det går INTE, hur man än vill och hur man än gör så blir det Alltid fel i någon ände.... dock har jag ju bestämt att jag detta året ska följa de positiva energierna och sätta min familjs välmående ioch viljor i första hand och det är så jag har handlat och kanske inte till allas förälskelse men vad gör man inte... man vördar ju dem man har sig närmst om hjärtat först... Sen har jag också sagt tilll mig själv att inte vara i dess närvaro som gör mig ledsen... är inte de ett klokt val?? Jag tycker det iaf!! 2011 ska vara de positivas år har jag bestämt mig för o jag tänker göra allt för att så ska bli... Jag har fått nog av negativa influenser.... så kan man undvika dem så ska så bli!!!

Jag är så tacksam för alla fina vänner jag har runt omkring mig ni är guuld värda för mig <3 love u all.. ni vet vem ni är!!!

Idag fick Lovisa äntligen bygga sin snögubbe med pappa.... dem byggde varsin =) så fina så =)

Isaac käkar gröt så det sprutar ur öronen o tycker det är super gott =)

Han testa sin nya hippgunga för nån dag sen... gick inte super bra han får nog växa till sig lite till =)

ja jag känner att jag måste bara få  svälla av mig lite.... igår kväll låg jag o fundera en del på det gångna året.... julafton 2009 firades här hemma, det var super mysigt men också kom det en stor sorg och glädje på samma gång, Görans syster berätta dem skulle ha en liten... och vi som då försökt i nästan två år för att få ett sysklon till lovisa, för mig blev de väldigt känslosamt. Men de jag inte visste då vara tt isaac redan satt sitt frö i min mage.... den 11 januari gör jag ett positivt grav test och den lyckan jag kände då inom mig den var TOTAL.... jag var så GLAD att jag skaka och jag visste inte om jag skulle sitta, stå skita eller pissa....

glädjen utbytes inte mot sorg men med långa o jobbiga dagar med illamående o kräkningar.... jag tänkte jaja det blir en tös till.... nä de äbntligen gav med sig så skulle vi ivög o åka skidor men ja iom mina fötter redan hade svullnat i vecka 14 så blev de inte mycket skidåkning för min del.... efter att ha avrit sjukskriven x antal veckor så skulle jag börja jobba igen Yes tänkte jag denna gången ska jag jobba mycket =9 jag hade ebn mer positiv inställning denna gången än är jag vä'nta Lovisa, man var liksom förbered påa llt trodde man ! Men ack så fel, redan i vecka 18 kom de jäkla foglossningarna o inte var dem nådiga i heller... såman fick gå ner o jobba 50% ett tag men i maj sa kroppen stopp o kryckor o rullstol fick ordnas o jag blev sjkuksrioven 100%

gud jag har aldrig känt mig med uttittad än när jag satt o den där stolen.... folk som hälsat på mig innan i byn hälsa helt plötsligt inte utan bara stirra.... Ja inget o bry sig på men det säger en hel del om oss som människor när det kommer till de där som är lite annorlunda! Sommaren var vidrig iaf .. jag bara längta till lillkillen skulle komma UT... jag svettades bara jag rörde lilltårna! den 10 september skulle han komma ut med planerat snitt men inget blir ju som man planerar så ut kom han med akut snitt den 4 september. LYCKA.... kände jag bara då vi fixa detta kände jag! men två dagar senare krossades den glädjen av krampanfall o helvetisk huvudvöärk som jag sen fick dras med i åtta veckor... SEN tänkte jag att nu jäklar ska vi bara njuta... jo men visst då blir lilleman dålig o allt rasar i ens värld men han blir ju bra igen och då tänkte man att NU JÄKLAR fixar allt sej.. jo men visst då går en annan in i väggen med huvudet först... PANG från en blå himmel är man psykiskt nerbruten o mår SKIT!! men hur kom detta sig jag skulle ju fixa detta själv denna gången men icke så nicke de var bara att inse att seratonin halten i hjärnan var slut o kunde inte lafga mitt psykiska illamående till välmående själv utan de behövdes hjälp så hjälp har man nu fått o nu har det gått 2 veckor... så snart borde man känna sig som normal människa igen.

Året som då gått 2010 har avrit upp o ner, upp o ner... o det slutade ju verkligen i botten också, för så dåligt jag mådde på nyårsafton... men man härda sig genom den kvällen och försökte se glad ut... hoppas att ingen skulle märka hur svart man egentligen kände sig, så känns det iaf som att 2011 kommer bli ljusare.. det känns redan som det är på väg att vända!!!

Jag hoppas även att jag kommer få mer tid med mina vänner för det känns som att 2010 bjöd alldeles för lite på den varan...men så blir de när man inte är kry eller så är barnen sjuka....

Mitt största mål under 2011 är att nå min målvikt.... få en sundare livstil o motionera regelbundet.... ja bli sundare rent ut sagt!!!  Sen ska jag även bli bättre på att uppskatta alla dem där små sakerna i varadgen, njuta till fullo av mina barn och min man,  inte ta saker för givet.... man vet aldrig vad morgondagen bjuder på!! JAg ska även försöka att inte ta åt mig för mycket av negativa enegier utan fokusera på de positiva... det som gör mig glad och lycklig!! det kommer inte bli lätt men jag MÅSTE försöka!!!

Jag måste våga säga nej och följa mina egna känslor o inte göra val efter andras känslor, det viktigaste är att JAG ska må bra och min familj... de andra får komma sen.

<3

iaf enligt min son som lätt slukar en portion... han suger i sig gröten från skeden ser ganska så kul ut... men han får de i sig iaf!!

Blev desvärre inget snögubbsbyggande idag för de visa sig vara puder snö =( men  Lovisa o Göran tog en tur bort till pulkabacken istället o det va minst lika uppskattat!! sen var hon kall om rumpan  när hon kom in o då enligt pappa så skulle man dricka varm saft ;) så varm saft blev de men inte så uppskattat, nä bättre med kall tycker Lovisa!!!

imorogn är det planerat en tur till Lund för o träffa en kompis men enligt vädret ska de komma in snöväder med blåst.. vilket ogillas.... så vi får se vad det blir av dem planerna!! så typiskt då det är något jag sett fram emot så!!! men men.... vädret är ju något man inte kan styra över...